Australien förbjuder nu sociala medier för alla under 16 år och fler länder är på väg åt samma håll. I en FAQ svarar mediestrategen Brit Stakston på frågor om vad förbudet innebär, hur andra länder agerar och varför hon menar att ett förbud missar de verkliga problemen i en digitaliserad verklighet.

Lagring av energi är nödvändigt i ett modernt energisystem på grund av att moderna energikällor som vindkraft och solenergi producerar el på ett ojämt sätt. Ibland produceras mycket och ibland produceras lite. Detta kan jämna ut genom lagring av energi. Lagring av energi kan exempelvis ske genom batterilager, vätgas och vattenmagasin. I Sverige är vattenmagasin det i särklass vanligaste och vattenkraften används för att balansera vindkraft och solenergi.

Medieakademin har presenterat sin årliga sammanställning över vilka som är mäktigast på sociala medier. Det märkliga är att de intehar med de överlägset största svenska kontona på sociala medier. Greta Thunbergs konton på Instagam och Facebook. Hon är den i särklass mäktigaste svenska personen på två sociala medier.

Ägaren av Flashback, Jan Axelsson, åtalades för brott mot den sdå kallade BBS-lagen (agen om elektroniska anslagstavlor) för att han inte tagit bort inlägg som utgjort hets mot folkgrupp tillräckligt snabbt. Det handlade om 12 inlägg på Flashback.

Ett av de projekt som Föreningen för Digitala Fri- och Rättigheter (DFRI) driver är att ta fram en ny och bättre digital legitimation. Anledningen till varför det behövs en bättre e-legitimation anger de tydligt i projektbeskrivningen

Hej Alla!

Jag heter Daniel och jag driver bloggen Vardagsteknik (https://blog.vardtek.se/) som är en blogg som riktar in sig på allt inom Linux och öppen källkod.

Jag är även initiativtagaren till Linuxpodden som är på väg att göra en omstart och Matrixkanalen Linuxfika (https://matrix.to/#/#vardtek_linuxfika:matrix.org).

Men det jag nu vill plugga är att jag även nu har startat forumet Linuxfika (https://forum.vardtek.se/) och jag vill be er alla om hjälp med att göra det till Sveriges bästa Linuxforum. Som sagt det är ett nytt forum som är väldigt tomt på innehåll så kom gärna in och fyll det med innehåll. Frågor, svar, förslag, allt är välkommet.

Välkomna!

Skulle det finnas intresse för en grupp i Uddevalla (eller finns det redan, som jag inte hittat?) där folk som är intresserade av Linux kan träffas i verkligheten, diskutera om Linux och lära sig mer om detta? En LUG, Linux User Group, där nybörjare är välkomna och primärt fokus är lärande och personligt utvecklande och samtidigt en möjlighet att lära känna folk med liknande intressen.

Hjälp med installation, workshops inom olika t. ex. dagligt användare, programmering, konfiguration, self-hosting och liknande.

Jätteroligt om det dessutom blir ett allmänt häng i någon chat-kanal, och strunt samma i vilken stad folk bor i, men överlag är tanken att se om det finns intresse för möten i just Uddevalla för workshops och liknande inom områden där vi både har kompetens och intresserade.

Jag har själv använt Linux sen 25 år tillbaka för utveckling, nätverk och hosting både privat och inom jobbet och kan tycka att det vore kul att delta i en lokal grupp med intresserade personer oavsett kunskapsnivå, från att vilja ta kontrollen av sin egen data (både som information och som datorhårdvara, för att slarva lite med språket) till diskussioner om arkitektur för stora system eller hobby-utvecklingsprojekt.

I Göteborg hade vi en IT-pub varje vecka, men en mindre alkohol-relaterad plats kunde förmodligen vara mer inklusiv. En gång i månaden hade ju kunnat vara en mer rimlig startpunkt? Rimligt ställe går säkert att lösa i takt med antal intresserade och därmed deras kontakter och kontakter för bokningsbara lokaler.

Jag finns personligen på:

• Matrix: @magnus:ahall.se
• Discord: M_Åhall#3133

Grupper (säg gärna till om faktisk grupp för detta redan existerar):

• Matrix: https://matrix.to/#/#lug-uddevalla:ahall.se
• Lemmy: !lug_uddevalla@lemmy.ahall.se
• Discord: https://discord.gg/t78UKh67bP

Sedan 2017 har bredbandspriset i hyresrätter ökat med hela 70 %, att jämföra med endast 5 % i bostadsrätter. Den stora skillnaden beror på att fastighetsägare ofta utnyttjar sin monopolställning genom att ta ut dolda avgifter från bredbandsleverantörer – kostnader som i slutändan hamnar på din faktura. Det fungerar i praktiken som en dold hyreshöjning.

Dessa avgifter har inga kopplingar till faktiska kostnader. De drivs upp utan insyn eller tillsyn, och i slutändan är det du som hyresgäst som får betala. Resultatet blir ett digitalt klassamhälle där tillgången till snabbt och stabilt bredband avgörs av vilken boendeform du har.

Det finns fastighetsägare som inte faller för frestelsen – men de är undantag. Nu krävs politiskt ansvar för att stoppa snedvridningen.

Vi kräver därför tre konkreta åtgärder:

Reglera avgifterna. Bredbandspriser ska spegla verkliga kostnader – inte giriga mellanhänder.

Inför transparens. Fastighetsägare ska öppet redovisa ersättningar och avtal.

Likställ bredband med el och vatten. Uppkoppling är en samhällsnödvändighet – inte en lyx.

Alla ska ha tillgång till stabilt och prisvärt internet – det är en förutsättning för arbete, vård, utbildning och ett fungerande samhällsliv. Dolda avgifter och orättvisa villkor måste stoppas innan ännu fler riskerar att stängas ute från det digitala Sverige.

SKRIV UNDER OCH LÄS MER PÅ BREDBANDSUPPRORET.SE

Åldersverifiering kan bli ett krav för att skydda barn från olämpligt innehåll.

Det har nog inte undgått någon att debatten kring internetanvändning, lagstiftning och olämpligt innehåll i stort handlar om att bättre begränsa tillgången för minderåriga. Detta är ett ämne som sträcker sig tillbaka årtionden när det kommer till internetlagstiftning. Sveriges Radio har gjort ett inslag om just detta, där de intervjuat socialminister Jakob Forssmed för Ekots räkning.

Vi ser att vi behöver skydda barn bättre online, och då behöver vi också utreda om en fungerande åldersgräns, så att inte barn får tillgång till material de absolut inte ska ha tillgång till. – Jakob Forssmed, socialminister.

De flesta större plattformar har redan ålderskrav på att användare ska vara minst 13 år. Flera länder, bland annat inom Europa, diskuterar dock huruvida lagstadgade åldersgränser bör införas. Enligt Jakob Forssmed ligger det stora problemet i att de existerande ramverken för åldersgränser inte efterlevs. En utredning ämnar därför att både se över om kraven behöver skärpas, samt hur en plattform ska kunna verifiera en användares ålder.

Det finns dock vissa hinder att överkomma, främst relaterade till yttrandefrihet och tillgång till information. Detta är något Jakob Forssmed erkänner som ett potentiellt problemområde, och som kommer att beaktas under den stundande utredningen. I dagsläget är direktiven inte helt klara, och utredningen kommer inte att starta officiellt förrän till hösten senare i år.

Vad är din syn på hårdare lagstiftning kring sociala medier?

Nyligen drabbades Spanien av ett omfattade strömavbrott. Orsaken var att de inte förmådde reglera frekvensen i systemet. Produktion av el från vindkraft och solenergi var så stor att den totala elproduktion översteg konsumtionen.

De som arbetar för fri och öppen programvara. Internet och IT-branschen är på många sätt odemokratiska och diktatoritska. Stora företag baserade i USA dominerar det mesta. De största företagen omsöttningsmässigt är Amazon, Apple, Alphabet (Google), Samsung, Foxconn (Hon Hai), Microsoft, Jingdong, Alibaba, AT&T och Meta (Facebook). Amazon, Apple, Alphabet, Microsoft och Meta brukar kallas de fem stora och de dominerar nätjänster, operativsystem såväl som sociala medier.

I helgen slocknade tv-rutan för hundratusentals svenskar. SVT hade utsatts för en överbelastningsattack, och play-sändningarna låg nere i flera timmar. Det är ett haveri i sig. Men den stora frågan som ingen ställer är: Varför har SVT valt att driva samhällskritisk infrastruktur hos den amerikanska molnjätten Amazon?

I samband med cyberattacken granskade vi nätverkstrafiken och upptäckte att Sveriges Television drivs på Amazons molnplattform. Att man där inte klarade av överbelastningsattacken är en sak – men än värre är att Trump alltså har makten att när som helst släcka tv-kanalerna.

Det här handlar om mer än att Antikrundan inte sändes i tid. SVT är en del av totalförsvaret. Public service-bolaget har i uppdrag att förmedla viktig information i kristider, krig och andra samhällshotande situationer. I händelse av allvarliga kriser – väpnade konflikter, naturkatastrofer och ja, cyberattacker – måste SVT stå stadigt som en trovärdig och fungerande informationskanal. Att den här centrala funktionen nu är beroende av ett amerikanskt företag, under amerikansk jurisdiktion, är inte bara ett tekniskt felsteg utan ett strategiskt säkerhetshot.

I ett läge där USA:s politiska kurs kan förändras över en natt är det naivt att tro att våra kommunikationskanaler alltid kommer att prioriteras – eller ens tillåtas – fungera fritt. Dessutom har MSB har i flera analyser varnat för juridiska och säkerhetsmässiga risker med utländska molntjänster, särskilt amerikanska, för samhällsviktiga funktioner. SVT: Varför väljer ni att lägga samhällskritisk infrastruktur i händerna på en enskild, amerikansk molnjätte? Vilka fler av era funktioner drivs från USA?

Källor:

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svt-har-tekniska-problem-prdzb6

https://www.dn.se/sverige/varningen-microsoft-kan-stanga-ner-sverige

Internet fungerar inte likadant som för 30 år sen. Allt som fungerade för 20 år sen på internet fungerar idag skriver Jesper Nilsson i ETC. Det är faktiskt inte korrekt även om jag håller med om det han skriver i övrigt. 30 år gamla mejladresser funkar fortfarande men inte alltid.

DEBATT. Det bör finnas lagkrav som tvingar offentliga och privata aktörer att stödja fler än en godkänd e-legitimation, skriver Marko Janicic, ingenjör och C-ledamot i Stockholms stad.

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

Vi tar det nästan för givet i dag – att vi snabbt och enkelt kan logga in på Skatteverket, förnya ett recept eller signera ett hyreskontrakt, allt med några klick i Bank ID-appen. Men bakom bekvämligheten döljer sig ett växande demokratiskt och säkerhetsmässigt problem. Bank ID har blivit en kritisk infrastruktur som kontrolleras av en privat aktör utan insyn, konkurrens eller politisk styrning. Det monopolet måste brytas.

Bank ID ägs av ett konsortium av Sveriges största banker. Det är inte en offentlig tjänst – det är en kommersiell produkt som vuxit till att bli samhällets standard för digital identitet. Myndigheter kräver att tjänsten används, privata aktörer bygger sin affär kring den och medborgarna förväntas ha den. I dagsläget finns några alternativ, men utan en ordentlig konkurrensmöjlighet.

När Bank ID ligger nere, som vid flera tillfällen de senaste åren, drabbas samhället direkt. Medborgare kan inte logga in på Försäkringskassan och företag kan inte få signaturer på avtal. Till och med röstning i vissa interna partival sker via Bank ID. Det är orimligt att ett enskilt tekniskt system kan få sådan effekt över hela samhället.

Så länge bankerna själva äger Bank ID finns inga incitament att släppa in andra aktörer på sina plattformar. Tvärtom, de har allt att vinna på att bevara sin exklusiva ställning. Det gör marknaden trögrörlig, teknikutvecklingen inåtvänd och hela systemet sårbart.

Alternativ som Freja e -ID existerar, men används knappt – inte för att de är dåliga, utan för att myndigheter och företag fortsatt låser in sig i Bank ID. Det borde vara lika självklart att kunna logga in med flera legitimationer som det är att kunna välja mobiloperatör. Men så ser det inte ut i dag.

Flera partier har i många sammanhang förespråkat att det måste finnas fungerande alternativ till Bank ID. Det är en fråga om konkurrens, säkerhet och digital frihet. Ingen aktör ska kunna bygga upp ett så fullständigt beroende utan att också omfattas av särskilda krav på tillgänglighet, interoperabilitet och öppenhet.

Den naturliga tanken är att staten borde ta över Bank ID. Det är lätt att förstå resonemanget, men det skulle inte lösa sårbarhetsproblematiken och vore ett väldigt riskabelt vägval. Staten har historiskt inte lyckats med att bygga tekniska system. De blir dyra, sega och sällan användarvänliga. Risken är stor att vi byter ett monopol mot ett annat – och dessutom ett som inte är särskilt bra på driftssäkerhet eller innovation. Vi alla minns hur det gick för Skolplattformen i Stockholm stad.

Nej, lösningen ligger i att staten sätter ramarna, men inte står för lösningen. Det bör finnas lagkrav som tvingar offentliga och privata aktörer att stödja fler än en godkänd e-legitimation. Och det bör införas tekniska standarder för hur olika system för inloggning och signering kan konkurrera, men ändå fungera sömlöst tillsammans.

På EU-nivå diskuteras nu en ny förordning för digital identitet, e-IDAS 2.0, som bland annat ska möjliggöra e-legitimationer som fungerar i flera länder. I dagsläget har Freja e-ID publikt sagt att de planerar att notifieras och uppfylla förordningen, vilket är bra. Men det behövs mer för att skapa ordentlig konkurrens och en fungerande marknad. Men då krävs även politisk vilja.

Marko Janicic. Pressbild

Bank ID används i dag både för att legitimera sig och för att skriva under avtal. Det sker ofta i ett svep – men sällan med tydlig information om att det faktiskt handlar om två olika saker. Många vet inte om de bara loggat in, eller faktiskt signerat ett bindande juridiskt dokument.

Detta är inte bara en teknisk detalj. Det handlar om rättssäkerhet, informationsansvar och användarskydd. Jag vill att dessa två funktioner delas upp – antingen i separata appar eller i tydligt skilda gränssnitt. Användaren måste förstå när den säger ”hej” – och när den säger ”ja”.

Digitaliseringen är inte bara en teknisk fråga. Det är också en fråga om egenmakt och rätt att välja. I ett liberalt samhälle ska individen kunna välja, inte tvingas in i ett enda system. Vi skulle aldrig acceptera ett telefonmonopol, ett skolmonopol eller ett vårdmonopol – varför gör vi det när det gäller identitet och signering?

Bank ID har varit ett framgångsrikt projekt. Men just därför är det extra viktigt att vi inte låter dess framgång växa till ett beroende vi inte kan ta oss ur. Sverige behöver digital valfrihet. För säkerhetens skull, för innovationens skull och för demokratins skull.

Marko Janicic, ingenjör och företagare inom it, ledamot för Centerpartiets distriktsstyrelse i Stockholm stad

Handlar om att låta processorn vila.

Microsoft har nyligen lagt till möjligheten att visa en stor klocka med sekunder i Windows 11:s meddelandecenter (klicka på klocka/datum i Aktivitetsfältet). Under systemets första två år fanns ingen klocka alls med sekundvisare, men 2023 lade företaget till möjligheten att slå på sekundvisare i Aktivitetsfältet – med en varning om högre strömförbrukning.

I ett blogginlägg skriver Microsoft-veteranen Raymond Chen om turerna och varför utvecklarna valde bort sekunder.

Orsaken stavas energieffektivitet. Microsoft har en särskild grupp utvecklare som enbart sysslar med att se till att systemet är optimerat för låg strömförbrukning, och alla funktioner som alltid är igång och kör oftare än varje minut hamnar under luppen.

Om klockan i Aktivitetsfältet inte visar sekunder drar Explorer.exe 0,417 milliwatt i genomsnitt med standardinställningar. Med sekundvisare mångdubblas energiförbrukningen då den genomsnittliga effekten ökar till 5,42 milliwatt. Det kan låta lite – skärmen på en typisk bärbar dator drar flera hundra milliwatt – men Raymond Chen skriver att utvecklarna tittar på helheten, och ”många bäckar små”.

#microsoft #windows

Microsofts nedstängning av åklagares e-postkonton visar att Trump också kommer att kunna pressa Danmark och Grönland med tech-sanktioner, menar en expert.

Det är ett uttalat mål för USA:s president Trump att annektera Grönland. Det har han upprepat igen och igen. Men i vilken utsträckning amerikanska företag kan användas som medel, så att Maga-chefen kan nå sina nordatlantiska mål, har hittills varit oklart.

Det var fram tills att Microsoft blev centrum för en mindre skandal. Som led i ett amerikanskt sanktionspaket mot Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Holland och chefsåklagare Karim Khan har Microsoft valt att blockera hans tillgång till e-posttjänsten Outlook. Och om Trump använder exempelvis tech-företag för att pressa Danmark eller Grönland i territorialkonflikten, så finns det inte mycket att göra åt det.

– Det är fullt tekniskt möjligt att få Danmark helt på knä, om man stängde av Azure (Microsofts molntjänst, reds anm) i morgon. Jag tror att Microsoft har rätt när de säger att de kommer att göra vad de kan för att motstå. Men när man kan göra det mot ICC, så kan jag inte se varför man inte skulle göra det mot Grönland eller Danmark. Varför skulle det inte ske igen? säger Signe Ravn-Højgaard, direktör på tankesmedjan Digital Infrastruktur.

Nya leverantörer

På Grönland har man på grund av flera brott på sjökablar 2019 valt att ha lokalt värdskap för kritiska system inom självstyrets administration och hälsovård, men flera kommuner har it-tjänster hos Big Tech. Här skulle president Trump i princip kunna genomdriva nedstängning, om han valde att använda presidentdekret för att införa sanktioner mot Danmark eller Grönland.

Det är en mer eller mindre offentlig hemlighet att för ett relativt isolerat och geografiskt stort samhälle som Grönland fungerar amerikanska Facebook som ett slags nationellt intranät. Maren Sander Granlien, direktör på det grönländska it-konsultföretaget Ilik, menar att exemplet med ICC-chefsåklagaren och Microsoft definitivt har visat att grönländarna måste flytta till alternativ till Big Tech.

”Det är på tiden att hitta en annan plats att ha den offentliga debatten och det allmänna meningsutbytet. Något annat är att i stort sett alla offentliga myndigheter, vårt nationella nyhetsmedium och alla idrottsklubbar med mera, informerar och debatterar på Facebook. Därmed matar vi USA med all data och info om vårt land på ett samlat ställe – lätt att analysera på – utan att behöva anstränga sig. Med möjlighet att styra och manipulera det”, skriver hon.

Trumps sanktioner mot ICC var en reaktion på att domstolen i november förra året utfärdade arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och tidigare försvarsminister Yoav Gallant i kölvattnet av landets omfattande angrepp i Gaza. Microsofts ledning har annars varit på en flera månader lång charmturné med löften om att företaget kommer att skydda europeisk infrastruktur och data mot ingrepp från USA.

I Holland har ärendet enligt tidningen De Volkskrant lett till att tio vitala organisationer inom landets offentliga sektor har vänt sig till den holländska molnleverantören Intermax för att utforska alternativ till amerikansk tech.

– Men det är inte lätt att byta. En typisk it-migration kan ta mellan sex månader och tre år, säger Intermax-direktör Ludo Baauw.

Starlink-flirt

Den grönländska teleleverantören Tusass har under våren 2025 förhandlat med det Elon Musk-ägda Starlink om att leverera satellitinternet till det stora ösamhället, som är kommunikativt sårbart. Men hittills har förhandlingar inte burit frukt, eftersom Starlink enligt uppgift själv vill driva förbindelserna, vilket inte är omedelbart möjligt då Tusass har ett statligt telemonopol på Grönland.

Just Starlink har blivit ett primärt exempel på hur svårt det är att skilja amerikansk tech från den amerikanska regeringen. I kölvattnet av Trumps omfattande tullkrig har en rad länder plötsligt godkänt Starlink och ingått distributionsavtal. Däribland afrikanska Lesotho, DR Kongo, Somalia samt Pakistan, Vietnam och Bangladesh.

I ett PM från det amerikanska utrikesdepartementet, som Washington Post har fått tag i, står det:

– Medan regeringen i Lesotho förhandlar ett handelsavtal med USA, så hoppas den att licensieringen av Starlink demonstrerar goodwill och intentioner att välkomna amerikanska företag.

Det är en bred palett av bekymmer om killswitches, datainsamling, spionage och utpressning, som har fått de flesta europeiska länder att ompröva det tunga beroendet av amerikanska teknikjättar och undersöka möjligheterna för strategisk och teknisk suveränitet.

Den här artikeln har tidigare varit publicerad i danska Ingeniøren. Ny Teknik översätter och publicerar utvalda artiklar exklusivt för prenumeranter, som en del i ett samarbete mellan tidningarna.

Webhallen, Power och åtta andra företag riskerar vite – Konsumentverket kräver bättring under hot om 22 miljoner.

Under våren 2025 har Konsumentverket granskat hur ett antal stora företag sköter sin prismarknadsföring. Fokus har legat på hur priser presenteras under kampanjer, särskilt i relation till prisinformationslagen som kräver att det lägsta priset de senaste 30 dagarna anges vid reor.

Webhallen och Power tillhör de tio företag som nu fått förelägganden om att rätta till bristerna. Om detta inte sker kan de bli skyldiga att betala höga vitesbelopp. Enligt myndigheten har båda företagen tidigare lovat att följa reglerna, men ändå fortsatt med felaktig marknadsföring under Black Friday.

– Det handlar om återkommande brister. Företagen har haft möjlighet att göra rätt men har inte gjort det, säger Maja Lindstrand, jurist på Konsumentverket.

Bland de andra granskade företagen finns även välkända varumärken som Åhléns, Stadium och Nordic Nest. Totalt handlar det om förelägganden med ett sammanlagt vitesbelopp på 22 miljoner kronor.

Prisade produkter visade sig vara dyrare

I flera fall har företagen räknat ut rabatter från påhittade eller högre ordinarie priser, vilket gör att erbjudandena framstår som bättre än de faktiskt är. I ett exempel från granskningen marknadsfördes en vinterjacka som nedsatt med 22 procent, trots att det faktiska priset var flera hundra kronor högre än det lägsta tidigare priset.

Vilseledande prisinformation gör det svårt för konsumenter att avgöra om en rabatt verkligen är fördelaktig – något som särskilt spelar roll under stora reaperioder som Black Friday. Enligt Konsumentverket undergräver den här typen av marknadsföring konsumenternas möjligheter att fatta informerade beslut.

Företagen har fått en viss tid på sig att åtgärda bristerna. Om så inte sker kan Konsumentverket ta ärendena vidare till domstol, där vitesbelopp på upp till 22 miljoner kronor kan komma att dömas ut.

#konsumentverket #power #webhallen

Att köra Excel på Linux är inget ovanligt, men för första gången har någon gjort tvärt om.

Microsoft Excel är ett program som i teorin går att använda till i princip vad som helst, även om det är långt ifrån optimerat för något annat än kalkylblad. SweClockers har tidigare bland annat skrivit om ett Fallout-inspirerat spel utvecklat i Excel, och i början av 2024 visade en utvecklare upp en fullt fungerande 16-bitarsprocessor på 3 Hz med 128 KB arbetsminne, en ”skärm” på 128 × 128 pixlar med 16 färger och ett hemsnickrat assembler-språk kallat EXCEL-ASM16.

Nu har en annan utvecklare gett sig på att köra Linux i programmet, rapporterar Techspot. Linux In Excel är utvecklat av en anonym utvecklare som kallar sig NSG650 och har delats på Github. Ryska Youtube-profilen Andrei ”Enderman” Illarionov har också bidragit med kod för tangentbordsinmatning, och visar upp projektet i en video.

NSG650 erkänner att projektet delvis är ”fusk” eftersom hårdvaruemuleringen inte är skriven i VBA eller använder Excel-formler utan är en extern DLL i form av mini-rv32ima, en extremt minimal RISC-V-emulator med bara 400 rader kod. Ett VBA-makro laddar DLL-filen och använder celler i kalkylbladet för in- och utmatning.

#excel #hobby #linux

fjärrinlägg från: https://aggregatet.org/post/1182909

Nyheter och information om fria och öppna sociala medier utanför storföretagens och algoritmernas kontroll.

Kinesiska forskare har tagit fram en ny och lovande typ av flashminne.

Forskare vid Fudan-universitetet i Shanghai har utvecklat en potentiellt banbrytande typ av flashminne, rapporterar Tom's Hardware. Flashminneskretsar och andra icke-flyktiga minnestyper är normalt många gånger lång­sammare än flyktiga minnestyper som DRAM och SRAM, men genom att överge kisel och istället använda kol lyckades forskarna ta fram kretsar som skriver data ännu snabbare.

Kolet i fråga har formen av grafen, en skiva av kolatomer arrangerade i ett hexagonalt rutnät som har visat sig ha flera häpnadsväckande egenskaper – något som bland annat uppmärk­sammades med ett Nobelpris 2010.

Tekniken har fått namnet Phase-change Oxide eller Pox, och en skrivcykel tar så lite som 400 pikosekunder – upp till 25 gånger snabbare än vanligt arbetsminne, som ligger på 1–10 nano­sekunder. Jämfört med traditionellt flashminne, vars skrivhastighet för enstaka ettor och nollor ligger på minst en mikrosekund, handlar det om tusentals gånger högre hastighet.

I en storskalig lagringskrets finns det så klart många andra parametrar som avgör både bandbredden och hastigheten på små slump­mässiga läs- och skrivoperationer, och det är en bra bit kvar till färdiga produkter. Forskarna har hittills visat att tekniken är gångbar i enskilda minnesceller och håller nu på att försöka skala upp den till större strukturer.

#flashminne #forskning #nanoteknik

Häromdagen utsattes Bluesky för en DDOS-attack som gjorde att det i praktiken helt slutade fungera under en timme. Problem kvarstod dock under längre tid.. Om Bluesky hade varit ett decentraliserat socialt nätverk hade det inte blivit så.

De mest använda sociala medierna i Sverige är Youtube, Facebook, Instagram, Snapchat, LinkedIn, TikTok, Flashback, X, Pinterest, Discord, Reddit, Roblox, Twitch, BeReal och Threads. Bluesky, Yubo och Mastodon har färre användare.

Hot om att läcka data har blivit mer lönsamt.

Hunters International driver en ”ransomware-as-a-service”-tjänst (RaaS) där andra kriminella betalar för att kunna använda dess verktyg för att ta sig in hos organisationer, kopiera deras data och kryptera allt på alla datorer de kommer åt.

Nu har hackarna i organisationen övergett den och lanserat en ny tjänst kallad ”World Leaks”, som till skillnad från Hunters International helt skippar den sista biten med kryptering, rapporterar Bleeping Computer.

Utpressningsprogram som krypterar offrens data har varit ett av de mest kostsamma problemen inom IT-säkerhet de senaste tio åren, men enligt säkerhetsforskare på Group-IB har hackarna kommit fram till att det inte längre är tillräckligt lönsamt, och för riskfyllt. Att hota företag att läcka känsliga uppgifter om kunder och annat har visat sig vara mer lönsamt.

Att det har blivit så här tillskrivs bland annat förbud mot att betala lösensummor efter attacker med krypterande utpressningsprogram, som har införts i en rad länder. Group-IB tar inte upp huruvida företag har blivit bättre på att hålla sig med säkra backuper, men det skulle inte förvåna om det också har bidragit. Backuper kan rädda ett företag från att förlora ovärderlig data, men gör ingen nytta mot läckor.

#ransomware #utpressningsprogram